davelombardo.com

Valet är givet

admin — Thu, 02 Feb 2012 16:23:09 +0000

Om jag anlitade en webbyrå i dagsläget skulle det otvivelaktigt bli Produktion203 som man hittar på www.produktion203.se. En god vän till mig har nämligen tipsat mig om dem och hon är något av ett orakel i sådana här sammanhang. Helt allvarligt, hon har aldrig någonsin fel i frågor av den här typen. Jag skulle också vilja vara så där säker på allting, alltid ha rätt liksom. Det vore trevligt. Så ligger det inte till nu. Snarare är det så att jag ofta har fel. Det finns flera exempel på den saken. Jag vill helst inte ta upp några konkreta, och verkligen inte färska, sådana eftersom de både är pinsamt för min del och ännu ganska jobbigt att tala om i många fall. Jag har många hemska minnen av den arten som jag inte vill återuppleva igen. Nu är det naturligtvis ingen mening med att gråta över spilld mjölk som det heter. Fast ibland är det förstås svårt att låta bli.

Jag har rensat mina lådor nu

admin — Mon, 23 Jan 2012 16:20:28 +0000

Jag har rensat mina lådor nu och jag hittade en himla massa profilprodukter som jag har samlat på mig genom åren och det är alltid lika nostalgisk att hitta gamla saker som man inte har sett på länge. Jag håller på att storstädar hela min lägenhet och allt onödigt som jag inte behöver ska kastas eller slängas för jag behöver få lite mer plats här hemma och se n vill jag få lite bättre ordning på saker och ting också och det är ju svårt när man har hela lågenheten full av grejer. Jag skulle vilja hitta kläder som jag behöver i min garderob till exempel men det är helt omöjligt att hitta ett visst klädesplagg i min garderob, det är som att hitta en nål i en höstack känns det som. Mitt nästa projekt ska bli att ensa garderoben och det är ingenting som jag ser fram emot direkt.

Storstad och landsbygd

admin — Fri, 20 Jan 2012 11:14:12 +0000

Jag har länge haft en känsla av att det är svårare att få bra jobb i Stockholm jämfört med övriga landet. Då menar jag alltså bra arbeten och inte vikariat på lågbetalda genomgångjobb som främst är avsedda för ungdomar och studenter. Men på senare tid har jag kommit att ifrågasätta det antagandet allt mer. Visst är det hårdare konkurrens om alla jobb i landets folkrikaste stad, den saken råder det inget tvivel om. Men det finns också betydligt fler jobb att tillgå här. Kanske är det lite hugget som stucket i huvudstaden jämfört med främst mellanstora orter i andra delar av landet. Det måste självklart utannonseras avsevärt färre jobb i exempelvis Sundsvall en genomsnittlig månad. Sannolikt är lönerna i regel något lägre där också. Fast man slipper ju också tävla med så många konkurrenter hela tiden vilket kanske är skönt för de som inte orkar hålla så högt tempo hela tiden. Jag antar det.

Det stör mig väldigt mycket

admin — Thu, 15 Dec 2011 13:25:55 +0000

Jag har fått ett irriterande åderbråck på ena benet. Det stör mig något oerhört. Nu gillar jag visserligen det mesta, men åderbråck är jag inget större fan av förklarliga skäl. Speciellt inte om de sitter på mig själv. De ska väck, bort som den där dronten. Helst idag. Men det går såklart inte. Jag har läst någonstans att en plastikkirurg kan ta bort sådana bråck som de jag har ganska enkelt. Fast jag är lite osäker på om jag vill lägga en massa pengar på en sådan sak trots allt. Det är inte som att de sitter i ansiktet, då hade jag inte tvekat en sekund att ta bort otygen. Jag har också byxor för det mesta så det är få som verkligen ser det här missprydande sakerna. Äh, jag kan inte bestämma mig. Det är min andra förbannelse, ett visst mått av obeslutsamhet. Jag får väl fundera på saken ett tag till antar jag.

Sett för mycket film

admin — Thu, 20 Oct 2011 08:37:47 +0000

Ibland undrar jag hur mycket vi egentligen påverkas av populär kultur särskilt teveserier och film. För inte så länge sedan var jag på ett bröllop där två gamla vänner gifte sig. Det var hur fint och romantiskt som helst men jag kunde inte undgå att lägga märke till (och störa mig en aning) på en sak. I kyrkan så hade lyckliga tu nämligen bestämt sig att köra på den där amerikanska filmprylen där brudgummen står och väntar framme vid altaret och bruden kommer skridande längs altargången ledd av sin pappa som sedan lämnar över bruden till den nye mannen i hennes liv. Jag ska inte vara gnällig här men det finns flera fel med det där. Till att börja med att börja med så är det inte en svensk tradition, alla som gör det där gör det just för att det har sett så många amerikanska romantiska komedifilmer. Sedan kan jag tycka att hela prylen med att pappa lämnar över kvinnan till den nye mannen är lite fel. Som om hon inte fick bestämma det själv. Fast jag ska inte döma andra. Jag är också ytterst påverkad av amerikansk filmkultur. Just går jag till exempel hela tiden omkring och tänker på hur det skulle kännas att återuppliva någon med defibrillator. Jag svårt att tänka på något annat faktiskt.